Detta var min julafton 2008, ett rent helvete rent ut sagt. Det var då jag och 70 andra familjer fick se sin lägenhet brinna ner. Endast för ett litet misstag, en liten oljekastrull en familj glömt på spisen ledde till en av dom största bränderna i hela sverige. Hemskt att säga det, men alla djur som dog det är dom jag tänker på mest. Alla våra saker som vi förlorade, alla minnen, all lycka och all glädje försvann så snabbt. Jag känner mig helt tom när jag tänker på detta. Att vakna av att en rökdykare ringer på dörren och skriker att vi måste ut. Redan då var hela lägenheten helt full av rök. En ren rädsla och panik som lädde till att jag bara fick på en t-shirt och en par tunna byxor. Det enda jag fick med mig var min mobil, som gjorde att jag kunde ringa till min pappa och min släkt och berätta vad som hänt. Mycket mer än så var det inte, för sen dog batteriet. Denna filmen som jag gjorde ungefär 5 månader efter händelsen är så sjukt hemskt enligt mig. Den väcker så otroligt mycket känslor, man riktigt känner hur tårarna rinner sakta ner för kinden. Det gör så ont, jag känner mig så svag när jag tänker tillbaka. Hade nästan helt glömt bort att jag hade gjort denna filmen. Enda tills idag då jag loggade på Apberget och fick se länken till den på min profilsida. Samtidigt som jag sitter här och saknar Umeå, skulle jag aldrig kunna bo där igen. Jag skulle må alldeles för dåligt, och denna händelse skulle förfölja mig hela tiden. Skulle nog aldrig kunna slappna av. Tiderna förändras och folket med den. Usch :/

Måndag morgon och jag är ovanligt pigg. Tror det var mina smärtstillande jag tog igår som gjorde att jag fick sova åtminstonde halva natten. Så det tackar vi för. Nu på morgonen blir det att försöka äta något större för att kunna ta antiobiotikan, som måste tas i samband med mat. Hatar att äta på morgonen, men är så illa tvungen. Annars idag händer inte mycket. Blir nog mest vila för min dag. Ni andra får ha en bra dag, ♥

En helg full av fart? Eh ja en ambulanstur rikare och tusen gånger mer smärta. Med en smärta som säger åt mig att aldrig mer gå förbi den platsen det hände på. Att jag hellre ska ta en lång omväg, för att nästa gång kan det sluta ännu värre. Men jag är glad att det tog benet och inte något annat ställe. Visst, jag har sjukt svårt för att gå nu då jag inte kan böja ena benet. Men med kryckor så går det endå helt okej. Värre hade det varit om det var nacken eller något. För det är saker man inte kan klara sig i vardagen utan enligt mig. Nu blir det kryckor och smärtstillande och mycket vila dagarna som följer. Alltså återigen ingen skola för min del.

Måste även tacka min faster som alltid ställer upp. Hon fick åka över 10 mil efter ambulasen in till Boråssjukhus. Bara för att vi skulle kunna åka med henne hem sen. Då pappa var tvungen att åka med mig i ambulsen. Totalt åkte hon över 20 mil bara för att hjälpa mig. Helt underbart att ha någon som ställer upp så för en. Återigen många tack <3

Idag är det den 30 maj, och vad betyder det? Jo morsdag, så idag ska vi fira farmor med tårta framme på ålderdomshemmet hos farfar. Så det blir nog mysigt att få komma ut och träffa lite släkt. Då min egen mamma bor mycket långt ifrån mig kan jag inte vara med och fira henne. Men jag får hgoppas att hon får en toppen dag endå. :)

Godmorgon. Eftersom att pappa inte sovde hemma inatt passade jag på att sova i hans säng, och vet ni? Jag har sovit helt underbart. Bara att ligga där gjorde min kropp trygg, och jag har inte vaknat tusen gånger som jag brukar göra. Jäkligt skönt rent ut sagt, att för en gångs skull få vakna ut vilad. Dagen idag kommer att bjuda på en heldag på sjukhuset återigen. Där nya prover ska tas, och även nya undersökningar blir det nog. Sen får vi se vad som säger. Men som dom sa igår så kommer detta att bli jobbigt för mig. Då jag inte får käka pencilin, så måste dom skriva ut starka mediciner av andra sorter. Vilken kan skada njurarna ännu mer. Så dom har nu ett svårt jobb, för det är dom som måste ta slut besluten. Jag säger bara en sak, hoppas bara inte jag blir mer sjuk av medicinerna för det orkar jag inte. Smärtorna i magen är redan nu sjukt jobbiga. Så hoppas att dom kommer på en snabb lösning så jag kan få må bra lite bättre. Nä nu blir det att börja fixa sig i ordning, sen blir det att åka in till sjukhuset. Usch, jag vill inte :/

Godmorgon bloggen, uppe med tuppen idag. Eller inte sanningen är den att jag har haft så sjukt ont i magen att jag inte kunnat somna. Hela magen låste sig igår kväll när jag var med en kompis och den har inte blivit sig själv ännu. Men jag ringde in till sjukvården och rådfrågade vad jag ska göra. Men det enda dom sa var att jag skulle vila och avvakta. Sen om det blir värre under dagen så ska jag åka in. Så det kör vi på, för måste kolla upp så det inte är magsår om det blir värre. Men annars så kommer dagen att tillbringas i sängen, för att vila så mycket som möjligt.

Nu är jag hemma igen, eller ja släkt träffen slutade klockan 17. Men efter det kom en kompis te mig och vi har varit ute och gått. Enda tills jag kände hur hela magen låste sig på mig. Jag seriöst skrek av smärta. Då fick vi vända hemåt. Att jag ständigt har såhär ont i kroppen oroar mig. Det blir som ett stort hinder. Man vågar inte fara långt hemifrån eller något. Får försöka ta mig till sjukhuset och kolla upp det. Men då finns det ett annat hinder, att jag är livrädd för att fara te sjukhuset. Då jag vet att det kan vara något farligt. Vilket leder till att jag hellre går med smärtan. Jag fotade några bilder från släkt träffen, men måste fråga alla om dom vill vara med på bild i min blogg. Sen får vi se om dom kommer upp :)

Som rubriken låter så in väntar vi faktiskt släkt besök idag. Även dom som bor längst bort ska komma. Dom skakomma nu vid halv 12 så ska vi äta middag nere hos farmor. Efter det blir det nog att umgås lite. Sen framåt eftermiddagen åker vi fram till farfar på ålderdomshemmet där resten av släkten väntar. Jag har väl inte den bästa kontakten med min släkt, , men ja det får väl gå. Eller iallafall får jag fara dit och vara trevlig. Man kan ju inte gilla alla, men ja det är något speciellt i våran släkt. Känns som att det är som två lag som kämpar mot varandra. Vilket är tragiskt, men ja sånt är livet. Ska försöka fota lite bilder under träffen. Men nu måste jag bege mig ner till farmor.

Hinner tyvärr dock bara ladda upp en av bilderna idag. Min dag som började hur bra som helst är nu mera katastrof. Så ska försöka gå ut och lugna ner mig. För så arg som jag är just nu är inte bra. Kanske blir ett inlägg till senare ikväll, men tills dess får ni ha det toppen bra ♥


Vinnaren av min gissa bild tävling blev,  Olivia , Grattis :)
Rätt svar var en sked, det var alltså en plastsked som råkat komma varmvatten på.
Vilket gjorde att den böjde sig sjukt konstigt.
Men ja ett gott skratt fick man sig iallafall.

Dålig uppdatering, i know. Men igår var vi en heldag i Ullared. Där det bjöd på mycket shopping. Kanske kan lägga ut lite bilder på det med tiden. Senare på kvällen blev det att vara ute och fota i några timmar och bara steka i solen. En riktig kanon dag med andra ord. Sen idag har jag varit och shoppat lite mer. Men har även städas pappas kompis bil och tjänat pengar. Ganska bra timlön endå, fick 200 kr / timme. Så det var ju lätt tjänade pengar. Vilket betyder mer shopping. :] Vill verkligen inte sitta inne vid datorn i denna värmen. Vi har alla fönster till hela huset öppna och värmen avstängd nu under dagen. Men endå är det sjukt varmt. Men nu blir det att fara ut och steka ännu mer i solen. Senaste mot kvällen kanske man far och badar, om någon vill hänga på. Ska försöka lägga in alla bilderna från igår senare under kvällen. :)

Nu tänkte jag köra i gång en länktävling. Första person som gissar rätt kommer att få en länk i min meny i en vecka. Ni kommer att få några få ledtrådar: Detta föremål är ett bra hjälpmedel då man lagar mat, och är cirka 20 centimeter långt. Frågan ni ska svara på är: Vad föreställer bilden?


Lycka till, tävlingen avslutas Lördagen den 22/5, klockan 20.00.

Detta får bli ett snabbt inlägg. För nu ska vi nämligen åka in till Jönköping. Jag ska på en sista bedömning på Pedontiavdelningen innan jag ska få operera min käke. Efter en olycka som inträffat i vinter. Ni som följt min blogg vet att jag har halkat under skolbussen och att det slutade mycket illa. Jag har sjukt svårt att tugga än idag. Så jag hoppas verkligen att jag kan få denna operationen nu under sommaren. För livet vore så mycket lättare om man fick ett problem mindre.
Ha en bra dag allesammans ♥

Då var jag hemma återigen. Nu på morgonen har vi målat lite på ena garaget ute. Kanske inte har nämt det i bloggen men vi håller på att måla om alla husen. Så dom ska vara röda och fina nu inför sommaren. Så det blir nog bra. Denna resan jag nu varit på, har varit toppen. Om man bortser från att jag blev påhoppad av en hund, som bet mig i benet flera gånger. Medans ägarna bara stod och skrattade. Herregud säger jag bara, hundägarna borde ha mer koll på sina hundar. Får nog stora tjocka ärr efter det, men ja dom bryr sig nog inte? Men vi fick deras mobilnummer och personnummer. Så man funderar starkt på att anmäla dom. Eller så skiter vi bara i det och går vidare. Men samtidigt vill man ge dom personerna en läxa.

Annars har jag inte mycket mer att skriva just nu i bloggen, därav den dåliga uppdateringen. Men bloggen håller iallafall på att renoveras. Så inom en snar framtid kommer ni att kunna fina ett nytt utseende här på min blogg. Men nu ska jag ut och springa med en kompis som just smsat mig, och frågade om jag ville hänga på. Så varför inte liksom, visst det regnar lite men endå härligt att vara ute.
Ni andra får ha en bra fortsättning på dagen ♥

Massor prov, massa press, massa skrik, massa onödiga ord. Åh snälla ta mig här ifrån. Just nu är det bara för mycket. Inget blir bra just nu, jag misslyckas med allt. Att skaka, spy och se tårarna forsa dygnet runt är bara för mycket. Kroppen börja skrika efter hjälp nu, det är tveksamt hur länge den orkar till. Inte ens få saker som brukar få mig glad funkar längre. Den enda trösten just nu är min pojkvän, pappa och mina djur. Just nu vill jag vara för mig själv, därav svarar jag knappt på några sms. Kommer inte heller att svara i telefon under helgen. Nu åker vi på en kort semester och är hemma på söndag igen. Tills dess får ni alla ha det kanon ♥

Två fartfyllda dagar har denna veckan bjudit på. Veckan började sjukt dåligt. Men då jag fick träffa en kompis på torsdagen blev allt mycket bättre. Jag och Ida gick till Anneberg och låg och "solade" på bryggorna. Men ja det blåste så sjukt mycket så det blev inte långvarigt. Men ja det var iallafall super trevligt att träffa henne igen. Över en månad sedan sist. Jag har nog inte sagt det någon gång, men Ida är iallafall min barndoms kompis och vi har varit bästa vänner sedan spjälsängen. Jag kan verkligen lita på henne i ur och skur. Vi har gått igenom mycket tillsammans, och jag hoppas att vi får många år till tillsammans som vänner.

Sen på fredagen fick jag vara med Johanna, och på kvällen for vi på Tonårsgruppen. Där vi åt korv med bröd. Sen mitt i allt säger dom att vi ska ut och sätta oss i bilarna, för vi ska åka i väg på en överaskning. Väl framme där märker vi att vi ska få bowla. Vilket var super duper kanon kul. Det gick väl inte sådär super bra för mig. Men huvudsaken är att jag hade trevligt. Sen efter vi bowlat fick vi fara tillbaka till Tonårsgruppen. Väl där fick vi kladdkaka med grädde. Vilket var mums det också.  En kanon kväll som endast kostade 10 kronor för oss ungdomar. Endå bra att kommunen fixar sådena här saker för ungdomar på fredagar. Dom gör det bara för att vi inte ska fara ut och festa. Men jag klagar inte, för det var som sagt kanon trevligt.

Sen idag har vi varit och storhandlat mat och annat. Så nu har dom mat här hemma för ett bra tag framöver. Man måste storhandla då man bor på landet. Då man har så långt till affären. Visst mjölk och grönsaker och sånt kan man ju handla påväg hem från jobbet, men smidigast att storhandla. Efter handlingen for vi till farmor och åt middag där. Det var kanon god mat, så säger bara tack lilla farmor <3. Nu ringde Johanna mig och frågade om hon kunde komma till mig, och det är ju självklart. Måste ju passa på att träffa så mycket vänner som möjligt nu dom få dagarna jag får vara hemma.

Sen om jag får säga det själv, tycker jag att det är mycket roligare att blogga sällan, för då har man mer att säga. Det blir då inte några små onödiga inlägg. Utan det blir en kort uppdate vad dagarna har bjudit på. Så tror jag kommer att fortsätta med detta även i framtiden. För att känna sig tvingad till att blogga är inte bra, och det leder inte till något bra heller. Detta var nog allt för denna gången, vi får se när det blir uppdatering nästa gång. Ni får ha det så bra fram till dess ♥

Fått många kommentarer och frågor om varför jag inte uppdaterar bloggen. Efter många om och men så har jag nu bestämt att det får bli ett inlägg i veckan iallafall. Det blir som en liten kort uppdatering för alla mina vänner. För då kan dom läsa vad som händer och hur det går. Då jag inte har mycket tillgång till min telefon här där jag är. Så kan detta få bli sättet att kommunicera med mina vänner. Även fått några frågor om vars i Sverige jag är, men det är inget jag vill gå in på i dagsläget.

Som många av er kanske redan vet så har jag det inte lätt i skolan. Ingenting funkar, och lärarna är sjukt otrevliga mot mig. För dom tror att jag fejkar sjukdom hela tiden. Men läkarna säger, att blodprover kan man inte fejka. För det är dom som visar hur kroppen mår innerst inne. Det skulle inte spela någon roll hur många år till jag går runt och säger att jag mår bra. För läkarna kan alltid se det på proverna, att det inte är som det ska. Jag förstår inte vad skolan har att säga till om egentligen. För är man sjuk så ska man vara hemma. Men då man är så sjuk att man inte klarar av att vara hemma, ska man vara på sjukhuset. Men så fort jag inte är i skolan så ringer / smsar och meiljar dom hela dagarna. Varför kan dom inte bara förstå att det inte är så lätt just nu. Jag orkar inte längre bråka för att få må bra. Jag känner mig sjukt orättvisst behandlad, varför ska dom inte bara kunna låta mig vara. För jag mår inte bättre av att dom håller på att trakasera mig dag in och dag ut.

Alla frågor om varför det slutade såhär kan ni bespara. Jag orkar inte prata om det. Det är först nu jag inser hur mycket detta kommer drabba mig livet ut. Jag kommer aldrig i hela mitt liv bli helt frisk. Jag har låtit detta gå för långt helt enkelt. Men det kommer bara drabba mig och ingen annan.  

Fått många söta och snälla sms / kommentarer, som jag blir helt rörd av. Jag kan inte förstå hur ni kan vara såhär snälla mot mig och verkligen stötta mig hela tiden. Oavsett vad så finns ni alltid där för mig, och jag kan inte säga annat än att jag är oerhört tacksam. Jag lovar att jag ska ta tag i detta nu, för sen ska jag leva normalt. Jag vill inte vara såhär svag, men ja alla har vi en dålig period genom livet. Jag verkar ha min nu, och den verkar vara länge. Men jag säger bara en sak. Innan sommarlovet ska jag va stark, och mina tre år av ren ångest och panik ska vara över. Det är mitt mål i dagsläget, och det är det jag kommer att sträva efter här. Återigen tack alla för allt stöd  ♥


Grattis pappa, 630505 ♥ 

Allting är sjukt jobbigt just nu. Jag orkar knappt röra mig. Det går neråt hela tiden. Därför har jag nu bestämt att fram till sommarlovet kommer min blogg att ligga nere. Kommer att svara på kommentarerna som vanligt men inte uppdatera. Jag måste ha tid till att kämpa nu. Men då inte orken finns måste jag finna den. Vilket jag inte gör genom att blogga. Just nu känner jag mig tvingad att blogga, och så ska det inte vara. Att allt skulle gå nerför just nu, hade jag inte väntat mig. Men jag har sagt till mig själv att detta ska jag klara, och då ska jag satsa på det. För jag tror att livet blir mycket roligare när man är frisk. För livet just nu, med läkarbesök dagligen och massa behandlingar är verkligen sjukt jobbigt! Att dagligen spy, skaka, vara yr och svimma där tär på kroppen. Mer behöver jag inte säga. Men ja fram tills det att bloggen börjar uppdateras igen får ni alla läsare ha det sjukt bra, ♥