Nu är jag hemma igen, eller ja släkt träffen slutade klockan 17. Men efter det kom en kompis te mig och vi har varit ute och gått. Enda tills jag kände hur hela magen låste sig på mig. Jag seriöst skrek av smärta. Då fick vi vända hemåt. Att jag ständigt har såhär ont i kroppen oroar mig. Det blir som ett stort hinder. Man vågar inte fara långt hemifrån eller något. Får försöka ta mig till sjukhuset och kolla upp det. Men då finns det ett annat hinder, att jag är livrädd för att fara te sjukhuset. Då jag vet att det kan vara något farligt. Vilket leder till att jag hellre går med smärtan. Jag fotade några bilder från släkt träffen, men måste fråga alla om dom vill vara med på bild i min blogg. Sen får vi se om dom kommer upp :)